Nekades asyl i Sverige – uppges ha gripits vid gränsen till Belarus
Lyssna: Asylgripen Belarus MEons APP
Enligt uppgifter till Ekot ska en man från Belarus som fått avslag på sin asylansökan i Sverige ha gripits vid återkomsten till hemlandet.
Migrationsverket har tidigare kritiserats för hur man bedömer riskerna för personer som flytt Belarus av politiska skäl.
Advokaten Stefan Krstic som biträtt flera asylsökande belarusier säger till Ekot att uppgifterna är allvarliga.
– Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Sverige som stat har ju ansvar för de man skickar ut ur landet.
Mannen kom tillsammans med sin mamma till Sverige för två år sedan och sökte asyl. Båda hade då deltagit i de omfattande protesterna som följde på presidentvalet i Belarus 2020.
I handlingar de lämnat in till Migrationsverket och som Ekot tagit del av har brottsutredningar inletts mot dem i hemlandet och de säger sig vara rädda för att fängslas på politisk grund.
Men förra året fick de nej på sina asylansökningar och för en vecka sedan ska de ha utvisats från Sverige till Belarus.
Enligt anhöriga till de båda, som Ekot varit i kontakt med, ska mannen ha gripits direkt vid gränsen och enligt uppgift förts till ett häkte i huvudstaden Minsk. Varför och vad exakt han anklagas för är oklart.
I flera tidigare kända fall har mer eller mindre politiskt aktiva som återvänt till Belarus gripits och även dömts till fängelse.
Sedan 2020 har repressionen i Belarus nått nya nivåer och enligt människorättsorganisationen Viasna finns över 1300 politiska fångar i belarusiska fängelser.
Migrationsverket har tidigare kritiserats för att ha använt sig av förlegad landinformation om det politiska förtrycket i landet. I februari i år togs en ny landinformation fram där det tydligt framgår hur repressionen tilltagit och hur människor fortfarande straffas för sitt deltagande i protesterna för fyra år sedan.
Advokat Stefan Krstic som företrätt flera asylsökande belarusier menar att många har drabbats av att Migrationsverket fram till helt nyligen bedömt deras asylskäl utifrån gammal, inaktuell information.
– Min bild är att många har fallit mellan stolarna. Deras asylärenden har ju prövats enligt den gamla landinformationen som sade att mycket av problemen var isolerade till 2020, att det inte finns tecken på att oppositionella jagas enligt den systematiska struktur som finns enligt den nya landinformationen.
Ekot har varit i kontakt med Migrationsverket och utlovats en kommentar.